|
Vi frågar dig här om du vill delta i ett forskningsprojekt. I det här dokumentet får du information om projektet och vad det innebär att delta
|
| |
| Effekten av psilocybin vid depression |
| |
Denna studie avser att studera effekten av Psilocybin, ett ämne som ursprungligen upptäcktes i vissa svampar. Psilocybin förändrar tankeverksamhet, känslotillstånd och perception (hur hjärnan tolkar signaler från sinnena). Under senare år har det visat sig att substanser som psilocybin kan ha effekt på ett flertal olika sjukdomstillstånd, bland annat depression.
I denna studie jämförs effekten av en dos syntetiskt tillverkat psilocybin tillsammans med psykologiskt stöd, med effekten av dos av en aktiv placebo substans tillsammans med psykologiskt stöd, hos patienter med depression. För att utvärdera effekten av behandlingen undersöks deltagarna före, under och efter behandlingen med hjälp av psykiatrisk bedömning, skattningsformulär, magnetkamera (MR), provtagning av blod- och ryggmärgsvätska och positronsemissionstomografi (PET). Studien pågår under ett år. Detaljerad information finner du nedan.
|
| |
|
Vad är det för projekt och vilka söker vi?
|
|
Depression är en av de viktigaste orsakerna till ohälsa i världen. Därtill är många av tillgängliga behandlingar inte alltid effektiva. Psilocybin är ett läkemedel som övergående (timmar) bla kan ge förändrad verklighetsuppfattning. Preliminära resultat visar att en enda dos av psilocybin kan ha en långvarig effekt (veckor-månader) mot depression. I denna studie jämförs två behandlingar mot depression: 1) Psilocybin tillsammans med psykologiskt stöd, och 2) Placebo tillsammans med psykologiskt stöd. Deltagarna lottas slumpmässigt till en av de två grupperna. Totalt skall 30 deltagare som uppfyller kriterierna för depression och som inte har annan pågående behandling studeras. Forskningshuvudman för studien är Norra Stockholms Psykiatri, SLSO, Region Stockholm.
|
| |
|
Hur går studien till?
|
|
Studien äger rum vid Mottagningen för hjärnstimulering och Affektiva mottagningen vid Norra Stockholms Psykiatri (NSP), samt vid Karolinska universitetssjukhuset (KS) i Solna. Studien innefattar tolv besök (totalt ca 26-30 timmar) och sexton webbkontakter (totalt ca en timme) under ett år. Intaget av psilocybin/placebo sker under övervakning av legitimerade psykologer enligt en särskild manual. Vilken typ av behandling deltagarna lottats till hålls hemligt för deltagarna och studiepersonalen fram till studiens avslut. Effekterna av behandlingen studeras med hjälp av läkarbedömning, blodprover (totalt ca 200ml), positronemissionstomografi (PET), magnetkamera (MR), ryggmärgsvätska (10ml) och frågeformulär. Nedan följer en kort beskrivning av deltagarnas samtliga besök:
|
| |
Besök 1 – Hälsokontroll på NSP (ca 2h)
Efter det att en läkare informerat om studien och deltagarna skriftligen har samtyckt till deltagande, sker en hälsokontroll. Hälsokontrollen innehåller hälsofrågor, frågeformulär för bla depression, kroppsundersökning, urin- och blodprov, drogtester samt ett graviditetstest för kvinnor. Vid ett separat besök på fyslab utförs även en hjärtundersökning med hjälp av EKG, vilket tar ca 20 minuter. Resultaten av hälsokontrollen avgör deltagarnas lämplighet att delta i studien.
|
| |
Besök 2 – MR-undersökning på KS (ca 1h)
Vid besök två genomförs en MR-undersökning, vilket innebär att magnetfält och radiovågor avbildar insidan av kroppen. Under undersökningen ligger man på en brits som skjuts in i apparaten som har en öppning på ca 55 cm i diameter. Halva kroppen befinner sig i kameran. Deltagaren har kontakt med personalen via en spegel och mikrofon. Kameran har en hög ljudnivå, vilket mildras med hjälp av hörlurar. Undersökningen görs dels som en utökad hälsokontroll, dels för att studera hjärnans struktur (morfologi) och dess funktion (viloaktivitet).
|
| |
Besök 3 – Ryggmärgsvätskeprov vid Mottagningen för hjärnstimulering på NSP (ca 1h)
Vid besök tre genomförs en så kallad lumbalpunktion av studieläkare. Undersökningen äger rum efter lokalbedövning enligt en steril procedur. Totalt 5ml ryggmärgsvätska samlas in under ingreppet, vilket tar ca 20 minuter. Efter en kort vila får deltagaren sedan gå hem.
|
| |
Besök 4 – Provtagning och PET-undersökning vid PET-centrum på KS (ca 3h )
Det fjärde besöket äger rum inom en vecka innan doseringstillfället. Deltagarna vägs och lämnar ytterligare drogtester, samt ett graviditetstest för kvinnor. En hjälm tillverkas för att stabilisera deltagarnas huvuden vid PET-undersökningen. Deltagarna får även en plastkanyl i armvecket, och blodprov tas för mätning av ämnen som kan påverkas av depression och psilocybin (total mängd blod ca 100ml). Läkaren injicerar sedan en miljondels gram av ett radioaktivt märkt spårämne för att mäta mängden av kontakter mellan nervceller i hjärnan. Mängden som injiceras är för liten för medicinska effekter, och radioaktiviteten försvinner ur kroppen efter ca 1,5h. Vid undersökningen ligger deltagaren på en brits med hjälmen på. Britsen skjuts in så att huvudet befinner sig i PET-kamerans öppning, vilken är 40cm i diameter. Under hela undersökningen (ca 1,5h) har deltagarna samtals- och ögonkontakt med personalen.
Förhållningsregler inför Besök 4
- Ej hård fysisk träning dagen före besöket
- Ej alkohol två dygn före besöket
- Ej mer än en kopp kaffe eller motsvarande koffein (tex energidrycker, coca-cola) under samma dag som besöket
|
| |
Besök 5 – Förberedande besök hos psykolog på NSP (ca 2-3h)
Alla deltagare tilldelas två legitimerade psykologer, vilka även närvarar vid själva doseringstillfället, samt vid tre efterföljande besök. För att utvärdera betydelsen av psykologernas och deltagarnas beteende för behandlingsresultatet dokumenteras samtliga av studiens psykologbesök med en mp3-spelare (ljudupptagning), och doseringstillfället filmas med en digital kamera. Deltagarna har även möjlighet att under de efterföljande besöken se delar av det filmade materialet tillsammans med psykologerna, för att på så sätt öka förståelsen av sin upplevelse. Allt insamlat studiematerial förvaras i låsta arkivskåp, och endast behöriga forskare hanterar materialet. Under det förberedande besöket hjälper de två psykologerna deltagarna att identifiera sådant som kan påverka doseringsupplevelsen, med syfte att skapa en säker och trygg miljö för deltagarna att hantera och ta emot sina upplevelser.
|
| |
Besök 6 – Doseringstillfället: Behandling med psilocybin eller placebo på Mottagningen för hjärnstimulering på NSP (ca 7-10h)
Inför doseringen görs ytterligare en hälsokontroll, inklusive urin- och blodprov, drogtester samt ett graviditetstest för kvinnor. Deltagaren måste även samtycka till att stanna på sjukhuset i minst sju timmar. Förutsatt att hälsokontrollen är godkänd får deltagaren sedan svälja en dos av studieläkemedlet (25mg psilocybin), alternativt placebo, tillsammans med 2dl vatten. Varken deltagarna, de två psykologerna på plats eller övrig studiepersonalen vet vilken substans deltagaren får. De två psykologerna närvarar under hela doseringstillfället/dagen, och en studieläkare finns vid behov tillgänglig för bedömning. Puls och blodtryck tas regelbundet. Sju timmar efter dosering bedöms deltagaren av studieläkare inför hemgång, som i normalfallet sker tillsammans med en av deltagaren utvald stödperson. Deltagaren får inte lämna sjukhuset innan läkaren bedömt att deltagaren kan göra det. Om läkarbedömningen talar för behov att stanna på sjukhuset längre tid så erbjuds detta.
|
| |
Besök 7 – Uppföljande besök #1 och MR-undersökning vid MR-centrum på KS (ca 3h)
Dagen efter doseringstillfället har deltagarna ett uppföljande besök tillsammans med de två psykologerna. Besöket ger deltagarna möjlighet att diskutera sin upplevelse med särskilt fokus på tankar, känslor och beteenden i relation till depression. Psykologerna hjälper på så sätt deltagarna att reflektera över eventuella iakttagelser och insikter från doseringstillfället, i syfte att hjälpa dessa att bättre förstå och hantera sin situation. Vid detta tillfälle kommer även en uppföljande MR-undersökning äga rum enligt samma procedur som ovan vad gäller mätning av hjärnans struktur (morfologi) och dess funktion (viloaktivitet). Vid detta tillfälle kommer även tre korta aktiveringsstudier genomföras under tiden deltagarna ligger i MR-kameran. I en av dessa kommer deltagarna att få se ansikten som ibland är kopplade till en mild men lätt obehaglig strömstöt. I en annan kommer deltagarna att få utföra ett test där de skall välja rätt symbol och i ett tredje skall de försöka identifiera en känsla som ett ansikte uttrycker. Av logistiska skäl äger det uppföljande besöket rum i hus R5, intill MR-centrum på KS.
|
| |
Besök 8 – Uppföljande besök #2 på NSP (1-2h)
Det andra uppföljande besöket äger rum cirka nio dagar efter doseringstillfället, och är i sin form likt besök 7. I besöket ingår nio frågeformulär om upplevelsen av behandlingen och måendet.
|
| |
|
Besök 9 – Provtagning och PET-undersökning vid PET-centrum på KS (ca 3h)
Det nionde besöket är en upprepning av besök fyra (se ovan). Det äger rum cirka 15 dagar efter doseringstillfället. I samband med besöket kommer även provtagning av blod och ryggmärgsvätska att upprepas.
|
| |
Besök 10 – Uppföljande besök #3 på NSP (1-2h)
Det tredje uppföljande besöket äger rum cirka 16 dagar efter doseringstillfället, och är i sin form likt besök 7. besök 7. I besöket ingår nio frågeformulär om upplevelsen av behandlingen och måendet.
|
| |
Besök 11 – Bedömning vid Mottagningen för hjärnstimulering eller Affektiva mottagningen på NSP (ca 1h)
Omkring 43 dagar efter doseringstillfället genomgår deltagarna en psykiatrisk bedömning och remitteras därefter vid behov för fortsatt behandling av depression enligt det regionala vårdprogrammet. Från och med detta besök fram tills studieavslut ett år efter doseringstillfället ombeds deltagarna sedan att varje månad besvara elektroniska frågeformulär. Dessa tar några minuter i anspråk och utvärderar effekten av behandlingen över tid.
|
| |
Besök 12 – Mottagningen för Hjärnstimulering eller Affektiva Mottagningen (ca 1h)
Studiens sista besök äger rum cirka 365 dagar efter doseringstillfället. Då träffar deltagarna återigen studieläkare för bedömning och besvarar frågeformulär.
|
| |
Webbkontakter (16 tillfällen, totalt ca 1h)
Vid 16 tillfällen under studien får deltagarna dokumentera uppgifter om sitt mående i fyra frågeformulär via 1177.se.
|
| |
|
Möjliga följder och risker med att delta i studien.
|
| |
Studien är godkänd av Läkemedelsverket och Etikprövningsmyndigheten.
Deltagaren kan genom sin medverkan bli hjälpt med pågående depressionsepisod, men deltagandet kan också innebära att behandlingen för pågående depression blir något fördröjd, då deltagaren erbjuds antingen psilocybin eller placebo. I värsta fall kan denna fördröjning leda till att den aktuella depressionsepisoden fördjupas, vilket kan orsaka psykiskt lidande. Deltagarnas psykiatriska tillstånd bedöms kontinuerligt under studien och vid behov kommer evidensbaserad behandling att erbjudas omgående. Vid läkarbesöket ca 43 dagar efter doseringstillfället kommer deltagaren vid behov att remitteras för antidepressiv behandling enligt det regionala vårdprogrammet.
Vid MR-undersökningen kan deltagare med rädsla för trånga utrymmen uppleva obehag. I sådana fall kan undersökningen avbrytas. Vår forskargrupp har genomfört flera tusen PET-undersökningar, med erfarenheten att de tolereras väl. Ibland uppstår obehag av hjälmen, vilket kan avhjälpas med att spänna hjälmen mindre hårt, alternativt vaddera. Även plastkanylen i armvecket kan ge visst obehag under några dagar. Deltagande i studien innebär exponering för joniserande strålning. De radioaktiva isotoper som används har till övervägande del försvunnit ur kroppen cirka två timmar efter avslutad undersökning. Det finns ett samband mellan joniserande strålning och risk för skada. Den stråldos som deltagaren erhåller vid undersökningen är liten och motsvarar ungefär den dos som en person bosatt i Sverige erhåller från naturligt förekommande strålkällor under två och ett halvt års tid.
Undersökning av ryggmärgsvätska (lumbalpunktion) är en välbeprövad teknik som sällan medför allvarliga biverkningar. En del upplever dock undersökningen som obehaglig/smärtsam, varför den genomförs med bedövning. Ibland uppstår även så kallad post-punktionell huvudvärk efter lumbalpunktion. Huvudvärken går i allmänhet över av sig självt men vid behov finns också behandling. För att undvika infektioner används steril teknik.
Vid behandling med psilocybin finns risk för tillfälliga, ibland obehagliga och skrämmande, förändringar av sinnesförnimmelser såsom hallucinationer, latent psykos och personlighetsförändring. I typfallet rör det sig om förvrängd rums- eller tidsuppfattning, geometriska hallucinationer, förstärkning av sinnesintryck och ibland spår i synfältet efter rörliga föremål. Det finns också beskrivet att psilocybin kan föranleda bestående förändringar i personligheten. Patienter med känd psykos eller ärftlighet för psykossjukdom kommer att uteslutas ur studien, då det finns rapporter om att psilocybin och liknande substanser kan utlösa psykosgenombrott hos personer som har en underliggande, (latent) psykossjukdom. Vid doseringstillfället finns de två psykologerna närvarande, och de integrerande besöken ger deltagarna möjlighet att bearbeta sina upplevelser. Det finns även rapporter om så kallade ”flashbacks” månader efter intag av psilocybin. Andra rapporterade biverkningar är huvudvärk, ångest, illamående och puls- och blodtrycksstegring. Erfarenhet från liknande studier är dock att läkemedlet tolereras väl. Det kommer vid behov finnas omedelbar tillgång till läkare i samband med behandlingen. Psilocybin är inte beroendeframkallande.
|
| |
|
Hur hanteras insamlade uppgifter?
|
|
Uppgifter om deltagarnas namn, hälsotillstånd och resultat är konfidentiella och registreras i ett särskilt register kodad med en bokstavskod. Samtliga insamlade personuppgifter, svar och resultat behandlas så att inte obehöriga kan ta del av dem. Uppgifterna skyddas av bestämmelser om sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen. Norra Stockholms Psykiatri, SLSO, Region Stockholm, är ansvarig för studiens personuppgifter. Dataskyddsombudet kontaktas via epost gdpr.slso@sll.se, alternativt via telefon 08-123 400 00. Deltagare som är missnöjda med hur personuppgifter behandlas i studien kan vända sig till Datainspektionen, som är tillsynsmyndighet. Enligt EU:s dataskyddsförordning har deltagarna rätt att kostnadsfritt få information om vilka uppgifter som finns registrerade om dem, varifrån de har hämtats och till vem de eventuellt har lämnats ut. Ett utdrag gällande detta kan utan kostnad begäras, en gång per år genom forskningssjuksköterskan Johanna Evengård (se kontaktuppgifter nedan). Alla eventuella felaktiga uppgifter ska rättas, blockeras eller raderas. Uppgifterna sparas minst 15 år efter studiens avslutande. Vissa av studiens prover kommer sändas till USA för analys. Det sker senast inom tio år, och därefter förstörs de. USA kan ha annan nivå på sitt dataskydd än Sverige. I händelse av avvikande provsvar vid hälsokontroll skickas remiss till din ordinarie läkare eller husläkare för vidare uppföljning.
|
| |
|
Försäkring
|
|
Under studietiden är deltagarna försäkrade för eventuella skador genom Patientförsäkringen.
|
| |
|
Ersättning
|
|
Deltagarna får totalt 5000kr var för sitt deltagande i hela studien (skattepliktig inkomst).
|
| |
|
Vad händer med proverna?
|
|
De prov som tas i studien destrueras antingen direkt eller spara i maximalt 10 år. De prov som sparas i maximalt 10 år är två blodprover, två prover ryggmärgsvätska samt ett prov för genetisk analys. Proverna i studien tas i enlighet med lagen om biobanker i hälso- och sjukvården (2002:297), och utgör en provsamling inom Stockholms Medicinska Biobank (914). De får bara användas på det sätt som deltagarna har gett samtycke till. Prov i studien kan komma att skickas för analys inom Sverige. Om det skulle tillkomma nya frågeställningar är det etikprövningsnämnden som beslutar om deltagarna kan tillfrågas på nytt. Deltagarna har rätt att säga nej till att proverna sparas. Deltagarna har även rätt att ta tillbaka (ångra) ett givet samtycke, varpå insamlade prover kasseras eller avidentifieras. Om du vill ångra ett samtycke ska du kontakta Hampus Yngwe (se kontaktuppgifter nedan).
|
| |
|
Hur får jag information om studiens resultat?
|
|
Studiens resultat sammanställs och publiceras i vetenskapliga tidskrifter på ett sätt så att enskilda deltagare inte kan identifieras. Deltagare kan få information om sina resultat genom att kontakta ansvariga för studien (se kontaktuppgifter nedan).
|
| |
|
Frivilligt deltagande
|
|
Deltagande i studien är frivilligt och den som väljer att delta kan när som helst, utan motivering, avbryta sitt deltagande genom att kontakta forskningssjuksköterska Johanna Evengård (se kontaktuppgifter nedan). Eventuellt kan det då hända du blir kontaktad för vidare uppföljning, vad gäller biverkningar. Avbrytande av studien påverkar inte eventuellt annat omhändertagande eller behandling inom vården.
|
| |
| |
|
Koordinerande läkare:
|
| Hampus Yngwe, leg läkare, KI och SLSO | hampus.yngwe@sll.se | 070-203 39 68 |
| |
| Ansvariga för studien |
| Johan Lundberg, leg läkare, docent, Karolinska Institutet (KI) och SLSO | Johan.lundberg@ki.se | |
| Maria Beckman, leg psykolog, PhD, KI | maria.beckman@ki.se | |
| Mikael Tiger, leg läkare, PhD, KI och SLSO | mikael.tiger@ki.se | |
| |
| Ansvariga för MR (besök 2 och 7) |
| Predrag Petrovic, leg läkare, docent, KI och SLSO | predrag.petrovic@ki.se | |
| Alexander Lebedev, läk, PhD, KI | alexander.lebedev@ki.se | |
| |
| Övrig studiepersonal |
| Carl-Johan Ekman, leg läkare, PhD, KI och SLSO | carl.johan.ekman@ki.se | |
| Johanna Evengård, forskningssjuksköterska, SLSO | johanna.evengard@sll.se | |
| Opokua Britton Cavaco, forskningssjuksköterska, PET-centrum KI | opokua.britton.cavaco@ki.se | |
|
| |